Sammanhållningspolitiken – viktigaste EU-frågan

Sammanhållningspolitiken utgör en tredjedel av EU:s totala budget. Pengar till utvecklingssatsningar i kommuner och regioner som stärker tillväxten i Sverige. Sammanhållningspolitiken är den viktigaste EU-frågan ur ett regionalt utvecklingsperspektiv.  Jag har kollat efter konkreta effekter av EU:s strukturfondspengar i Sveriges regioner. Jag har hittat jättebra grejer.

Den första anhalten på resan genom det regionala utvecklingslandskapet är EU:s sammanhållningspolitik. Det som sker i Bryssel kan lätt kännas lite avlägset och byråkratiskt. Du som läser detta kanske börjar känna en känsla av trötthet nu, som när någon börjar prata om EU:s långtidsbudget, europeiska rådets riktlinjer, sammanhållningspolitik, strukturfonder. Men häng med en liten stund, för så här är det: just nu pågår ett intensivt påverkansarbete i alla EU:s medlemsstater och regioner kring den framtida sammanhållningspolitiken. Jag har ansträngt mig lite och kollat efter konkreta effekter av EU:s strukturfondspengar i Sveriges regioner. Jag har hittat jättebra grejer. För att nämna ett exempel: en arbetsmodell för minskad ungdomsarbetslöshet i Dalarna, där kommunerna och Arbetsförmedlingen samarbetar och Socialfonden har bidrar. Projektet har särskilt inriktning på ungdomar som hoppat av gymnasiet. Hela 1 800 ungdomar har nu gått vidare till studier eller arbete tack vare projektet, som inte hade funnits utan EU-medel. Sedan 2015 är arbetsmodellen en del av kommunernas reguljära verksamhet. Sammanhållningspolitiken utgör en tredjedel av EU:s totala budget, och för perioden 2014-2020 tilldelas Sverige 67 miljarder kronor inom regional och socialfonden och landsbygdsprogrammet. Pengar som går till olika utvecklingssatsningar i landets kommuner och regioner och stärker tillväxten i Sveriges alla delar. Detta gör sammanhållningspolitiken till den viktigaste EU-frågan ur ett regionalt utvecklingsperspektiv.  

Sammanhållningspolitikens framtida omfattning och inriktning har nu börjats diskuteras i samband med att EU-kommissionen nästa år presenterar en ny långtidsbudget. Vi är i ett läge där många medlemsstater ifrågasätter dessa utvecklingsmedel och en oro finns också för Brexit-effekten – vad händer när Storbritanniens bidrag till EU faller bort? Regeringen arbetar fram Sveriges förhandlingsposition nu under hösten. Som nettobetalare till EU har också den svenska regeringen varit en av de som har drivit en budgetrestriktiv linje och särskilt förordat neddragningar i jordbruks- och sammanhållningspolitiken, för att hålla nere den svenska avgiften till EU. Här kommer lokala och regionala beslutsfattare in som viktiga spelare. Det här är er möjlighet att påverka hur mycket utvecklingspengar våra regioner kommer få under EU:s nästa budgetperiod. Det behövs röster som lyfter betydelsen av en fortsatt stark sammanhållningspolitik, inte minst gentemot regeringen.

Jag tänker på ordet sammanhållning. I tider av stora utmaningar med så många människor på flykt, terrorhot, slitningar i det europeiska samarbetet, och även ökade klyftor i Sverige mellan olika geografier och grupper i samhället känns det verkligen relevant att vi satsar på att försöka hålla samman, inom EU och inom Sverige och dess regioner. Det är viktigt för en social och ekonomisk hållbar regional utveckling.

//

Övriga krönikor

Hur stärker vi kopplingen mellan stad och land?

Bilden av stad och land är en föreställning som inte alltid bygger på fakta. Klyftorna och polariseringen är kanske inte så geografiskt betingade som vi tror, jag tycker det är mer spännande att prata om hur vi kan förverkliga en bra symbios. Förutsättningarna för att koppla ihop stad och land kanske aldrig har varit bättre än nu.

Regionreformen stupade – vad gör vi nu?

Jag har under lång tid tyckt att det skulle vara bra med en regionreform. 
Utmaningarna blir inte mindre genom att det här försöket har havererat. Det gäller att ha rätt fokus framåt nu. Det behövs fortsatt analys och samtal om hur man kan samverka inom befintliga strukturer och om hur vi kan skapa bättre förutsättningar för välfärd och tillväxt i hela landet i framtiden. 

 

Vårt grannland Polen

Jag hade förmånen att besöka Warszawa mitt under valet för några månader sedan, tillsammans med Arenans styrelse. Syftet med resan var att lära oss mer om Polens framgångsrika utveckling sen Berlinmurens fall och landets inträde i EU år 2004. Valresultatet och reaktionerna dagen efter, då konservativa Lag och Rättvisa (PiS) segrade stort, får mig att följa den nuvarande, rätt oroväckande utvecklingen i Polen mer noggrant.  

 

Tillbaka till vardagsgeografin

Medan sommaren dröjer sig kvar är vardagen tillbaka för de flesta av oss som är aktiva i arbetslivet. För egen del efter en underbar och lång semester i Bohuslän, vid Gullmarsfjorden. Nu ska det skjutsas till skola och hunddagis, skyndas till pendeltåget, hinnas med ärenden på lunchen och handlas mat på väg hem från jobbet. Övergången från semesterlugnet är alltid lite chockartad.

 

Sommarlovet börjar efter Almedalen

Sommarlovet börjar efter Almedalen. Så är det, för mig för tredje året i rad med Arena för Tillväxt och tidigare som Almedalsgeneral för Västsvenska Handelskammaren. Almedalsveckan är en av årets höjdpunkter för den som jobbar med eller är intresserad av samhällsfrågor och politik. 

It’s the housing, stupid!

På SmåKoms årskonferens i Grebbestad igår kom jag att tänka på en klassisk valslogan, den som Bill Clinton använde i presidentvalrörelsen 1992. Budskapet "It’s the economy, stupid!" övertygade folket att Clinton var rätt man att leda landet, i stället för sittande presidenten George H.W. Bush. Den amerikanska ekonomin hackade på den tiden, och Clintons slogan satte rakt och tydligt fingret på kärnfrågan. 

Olika nyanser i den regionala utvecklingen

Konsultföretaget WSP har kommit med några intressanta rapporter nyligen. Dels rapporten Regionernas Kamp, som är en granskning av regionernas utveckling.  Visst bekräftas här bilden av att regionernas utveckling går åt alltmer olika håll i olika delar av landet, men mer överraskande var att läsa att det inte är storstadsregionerna utan region Halland som tar täten i två starka tillväxtmått, befolkningsökning och andel förvärvsarbetande. Hur kommer det sig, och vad bör vi lära oss av detta?

Året som gått

Med Nobelmiddagen i bakgrunden ägnar jag en stund åt en återblick på året som har gått. Det har återigen varit ett händelserikt år för Arenan. Ett axplock: Under våren lanserade vi temarapporten ’Ny i Sverige – vad kan jag bidra med?" om integration och utrikes föddas väg in till arbetsmarknaden. En rapport som har legat helt rätt i tiden och lett till en rad seminarier och föreläsningar under året. Senast idag var jag inbjuden till att prata om rapporten på en konferens om migration och etablering i Växjö. Jag blev positivt överraskad när P4 Kronoberg ville intervjua mig om vilka fördelar invandringen medför – glädjande att lokalmedia anstränger sig att förmedla en saklig och nyanserad bild kring frågan!

Tänk om det är enkelt?

Så löd rubriken på en konferens om integration och tillväxt i Skaraborg som jag medverkade på igår. 120 personer samlades i Pingstkyrkan i Falköping - utmärkta konferenslokaler för övrigt. Min föreläsning om Arenans rapport Ny i Sverige – vad kan jag bidra med? låg tidigt i programmet så jag hade förmånen att spendera natten på Hotell Ranten – en av landets få järnvägshotell som fortfararande är igång. Nåväl, för att komma till saken.

Om digitala framsteg och infrastrukturella bakslag…

Det är med stolthet och glädje som vi äntligen lanserar Arenans nya hemsida, något vi har pratat om och planerat för i drygt ett år. Nu tar vi på Arena för Tillväxt ett nytt och fräscht grepp om vår digitala kommunikation. Vi, det nya teamet som numera utgör Arenans kansli, hoppas därmed kunna nå ut bättre till er som följer oss via nyhetsbrevet och vår hemsida. Vi uppskattar feedback – våra kommunikationskanaler är inga statiska verktyg och vi hoppas ständigt kunna förbättra oss vad gäller vår informationsspridning.