Hur stärker vi kopplingen mellan stad och land?

Bilden av stad och land är en föreställning som inte alltid bygger på fakta. Klyftorna och polariseringen är kanske inte så geografiskt betingade som vi tror, jag tycker det är mer spännande att prata om hur vi kan förverkliga en bra symbios. Förutsättningarna för att koppla ihop stad och land kanske aldrig har varit bättre än nu.

När jag hade min arbetsplats på ett ställe mitt i city för några år sen berättade jag för en ’riktig stockholmare’ (en person som inte är inpendlare eller inflyttare utan faktiskt har bott i centrala Stockholm hela sitt liv eller till och med i flera generationer) att jag bor i Tullinge. Och så fick jag reaktionen ’ah - på landet’. Ja, Tullinge är ju en gammal sommarort för stockholmare – men i mina ögon, som inflyttare, är Tullinge en förort till centrala Stockholm – men jag vet också att delar av kommunen (Tullinge ligger i Botkyrka) präglas av skog, lantbruk och hästhagar. Å andra sidan, pratar jag med grannen ’på landet’ (i Bohuslän för min del) så kommer de bara ihåg att vi är 08-or som bor i storstan, eller, om jag nämner ’Botkyrka’ så tänker de i första hand på miljonprogramsområdena Fittja och Alby. Kunskapen om andra kommuner och delar av landet än där vi bor, kommer ifrån eller spenderar somrarna i brukar vara ganska ytlig för de flesta av oss, och definitionen av ’stad’ och ’land’ är väldigt olika beroende på vem man pratar med.  Det gör ju faktiskt att vår uppfattning kring skillnader i landet, kopplingar mellan stad och land, och hur landsbygdspolitiken bör utformas, skiljer sig åt. Det är något vi slarvar med i samtalet om urbanisering och landsbygdsutveckling tycker jag. Inte minst i media. Men också i politiken. Det är så lätt att man hamnar i ett kontrasterande tänk, vilket befäster den polarisering som vi oroar oss över. Det finns också en allmän föreställning att det är mer motigt för de som bor på landsbygden, och därmed blir det mindre attraktivt. Jag som bor i storstaden och stressar till pendeltåget varje dag, där man ofta får stå som packade sillar och bli försenad för att det är tågkö till Centralen, kan i stället känna mig lite avundsjuk på de som lever ett gott liv på landet. Som småbarnsförälder utnyttjar jag dessutom storstadens fördelar i form av det stora krog, kultur- och evenemangutbudet ytterst sällan. Visst ser livet på landet och i storstaden olika ut, men klyftorna och polariseringen i samhället som vi bör oroa oss över är kanske inte så geografiskt betingade som vi föreställer oss. Utmaningar med utanförskap och sämre förutsättningar i form av levnadsvillkor, utbildningsnivå, utsikter på arbetsmarknaden, psykisk ohälsa etc. finns både i och utanför storstäderna.  Vad gäller ’stad och land’ så tycker jag att det är mer spännande att prata om hur vi kan förverkliga en bra symbios. Om man tänker efter, förutsättningarna för att koppla samman stad och land har kanske aldrig varit så bra som nu, med tanke på den tekniska och digitala utvecklingen, människors pendlings- och resmönster och ett förändrat medielandskap där många fler olika röster kan göra sig hörda genom sociala medier. Om man nu vill lägga in ett territoriellt perspektiv på det hela, så är det min övertygelse att det funkar bäst med ett ’regionalt perspektiv’, och att det regionala utvecklingsarbetet spelar en allt viktigare roll i möjligheten att ’gifta ihop’ stad och land. Något som OECD också påpekar i den färska Territorial Reviews för Sverige, som finns att ladda ned här.

//Katrien

//

Övriga krönikor

Regionreformen stupade – vad gör vi nu?

Jag har under lång tid tyckt att det skulle vara bra med en regionreform. 
Utmaningarna blir inte mindre genom att det här försöket har havererat. Det gäller att ha rätt fokus framåt nu. Det behövs fortsatt analys och samtal om hur man kan samverka inom befintliga strukturer och om hur vi kan skapa bättre förutsättningar för välfärd och tillväxt i hela landet i framtiden. 

 

Sammanhållningspolitiken – viktigaste EU-frågan

Sammanhållningspolitiken utgör en tredjedel av EU:s totala budget. Pengar till utvecklingssatsningar i kommuner och regioner som stärker tillväxten i Sverige. Sammanhållningspolitiken är den viktigaste EU-frågan ur ett regionalt utvecklingsperspektiv.  Jag har kollat efter konkreta effekter av EU:s strukturfondspengar i Sveriges regioner. Jag har hittat jättebra grejer.

Vårt grannland Polen

Jag hade förmånen att besöka Warszawa mitt under valet för några månader sedan, tillsammans med Arenans styrelse. Syftet med resan var att lära oss mer om Polens framgångsrika utveckling sen Berlinmurens fall och landets inträde i EU år 2004. Valresultatet och reaktionerna dagen efter, då konservativa Lag och Rättvisa (PiS) segrade stort, får mig att följa den nuvarande, rätt oroväckande utvecklingen i Polen mer noggrant.  

 

Tillbaka till vardagsgeografin

Medan sommaren dröjer sig kvar är vardagen tillbaka för de flesta av oss som är aktiva i arbetslivet. För egen del efter en underbar och lång semester i Bohuslän, vid Gullmarsfjorden. Nu ska det skjutsas till skola och hunddagis, skyndas till pendeltåget, hinnas med ärenden på lunchen och handlas mat på väg hem från jobbet. Övergången från semesterlugnet är alltid lite chockartad.

 

Sommarlovet börjar efter Almedalen

Sommarlovet börjar efter Almedalen. Så är det, för mig för tredje året i rad med Arena för Tillväxt och tidigare som Almedalsgeneral för Västsvenska Handelskammaren. Almedalsveckan är en av årets höjdpunkter för den som jobbar med eller är intresserad av samhällsfrågor och politik. 

It’s the housing, stupid!

På SmåKoms årskonferens i Grebbestad igår kom jag att tänka på en klassisk valslogan, den som Bill Clinton använde i presidentvalrörelsen 1992. Budskapet "It’s the economy, stupid!" övertygade folket att Clinton var rätt man att leda landet, i stället för sittande presidenten George H.W. Bush. Den amerikanska ekonomin hackade på den tiden, och Clintons slogan satte rakt och tydligt fingret på kärnfrågan. 

Olika nyanser i den regionala utvecklingen

Konsultföretaget WSP har kommit med några intressanta rapporter nyligen. Dels rapporten Regionernas Kamp, som är en granskning av regionernas utveckling.  Visst bekräftas här bilden av att regionernas utveckling går åt alltmer olika håll i olika delar av landet, men mer överraskande var att läsa att det inte är storstadsregionerna utan region Halland som tar täten i två starka tillväxtmått, befolkningsökning och andel förvärvsarbetande. Hur kommer det sig, och vad bör vi lära oss av detta?

Året som gått

Med Nobelmiddagen i bakgrunden ägnar jag en stund åt en återblick på året som har gått. Det har återigen varit ett händelserikt år för Arenan. Ett axplock: Under våren lanserade vi temarapporten ’Ny i Sverige – vad kan jag bidra med?" om integration och utrikes föddas väg in till arbetsmarknaden. En rapport som har legat helt rätt i tiden och lett till en rad seminarier och föreläsningar under året. Senast idag var jag inbjuden till att prata om rapporten på en konferens om migration och etablering i Växjö. Jag blev positivt överraskad när P4 Kronoberg ville intervjua mig om vilka fördelar invandringen medför – glädjande att lokalmedia anstränger sig att förmedla en saklig och nyanserad bild kring frågan!

Tänk om det är enkelt?

Så löd rubriken på en konferens om integration och tillväxt i Skaraborg som jag medverkade på igår. 120 personer samlades i Pingstkyrkan i Falköping - utmärkta konferenslokaler för övrigt. Min föreläsning om Arenans rapport Ny i Sverige – vad kan jag bidra med? låg tidigt i programmet så jag hade förmånen att spendera natten på Hotell Ranten – en av landets få järnvägshotell som fortfararande är igång. Nåväl, för att komma till saken.

Om digitala framsteg och infrastrukturella bakslag…

Det är med stolthet och glädje som vi äntligen lanserar Arenans nya hemsida, något vi har pratat om och planerat för i drygt ett år. Nu tar vi på Arena för Tillväxt ett nytt och fräscht grepp om vår digitala kommunikation. Vi, det nya teamet som numera utgör Arenans kansli, hoppas därmed kunna nå ut bättre till er som följer oss via nyhetsbrevet och vår hemsida. Vi uppskattar feedback – våra kommunikationskanaler är inga statiska verktyg och vi hoppas ständigt kunna förbättra oss vad gäller vår informationsspridning.