Årets Tillväxtkommun

Priset Årets Tillväxtkommun delas ut till en kommun  som uppvisar en tillväxt och utveckling utöver det vanliga. Syftet är att synliggöra kommuner som aktivt skapar förutsättningar för sin tillväxt. Priset har delats ut sedan 1998 och bakom priset står Arena för Tillväxt och Sweco Strategy.
 

Bedömningskriterierna för Årets Tillväxtkommun består av en kvantitativ och en kvalitativ del. Utveckling av befolkning, sysselsättning och skattekraft utgör nyckeltal för den kvantitativa bedömningen. Varje år rankas kommunerna efter dessa nyckeltal och en topp 50-lista sammanställs, baserat på utvecklingen över ett respektive tre år.  I nästa steg gör juryn för priset en kvalitativ bedömning. Politiskt ledarskap, samarbetsförmåga, kommunalt utvecklingsarbete och nytänkande har under åren utgjort grunden för den kvalitativa bedömningen av kommunerna. Juryn består av en representant från Sweco Strategy, vå representanter från Arenans kansli och två representanter från var och en av Arenans ägare (Swedbank, ICA och Sveriges Kommuner och Landsting).

 

Hur kan man som kommun jobba för att stärka tillväxten, med koppling till kriterierna för priset Årets Tillväxtkommun?  

Den kvantitativa bedömningen

Befolkningsutveckling

Förändringar i befolkningsantalet kan delas in i födelsenetto (födda minus döda) och flyttnetto (inflyttade minus utflyttade). Födelsenettot beror i hög grad på hur åldersstrukturen ser ut, vilket är svårt att förändra på kort sikt och kräver en långsiktig strategi för att påverka i önskad riktning. Flyttnettot är enklare att påverka kortsiktigt genom att exempelvis jobba med att stärka kommunens attraktionskraft som ökar inflyttningen och som minskar utflyttningen. Avgörande faktorer att jobba med är till exempel en fungerande bostadsmarknad, matchningen mellan arbetsmarknadens behov och utbildningsutbudet samt attraktiva livsmiljöer.

Skattekraftsutveckling
  • Sysselsättningen och skattekraften kan påverkas i positiv riktning, bland annat genom att jobba med att:
  • Få fler människor i arbete
  • Föryngra befolkningsstrukturen
  • Få en bra matchning på arbetsmarknaden
  • Göra arbetsmarknaden mindre sårbar för konjunktursvängningar, t ex genom ett diversifierat näringsliv
  • Förbättra företagsklimat och företagsattraktivitet
  • Stimulera nyföretagande
  • Förbättra möjligheten till arbetspendling inom den lokala arbetsmarknadsregionen
  • Förbätra samverkan mellan akademi och näringsliv

Kvantitativa jämförelser mellan kommuner kan göras med Arena för Tillväxts statistikverktyg Tillväxtguiden.  

 

Den kvalitativa bedömningen

Vid den kvalitativa bedömningen värdesätter juryn bland annat:

  • Ett gott politiskt ledarskap bör enligt kriterierna vara gränsöverskridande, nytänkande, handlingskraftigt, tydligt, demokratiskt, lyhört och modigt.
  • En god samarbetsförmåga bör enligt kriterierna innehålla lyhördhet, öppenhet, prestigelöshet, att ge och ta, konstruktivt förhållningssätt och att verka för det gemensammas bästa. Samarbetet bör ske med näringsliv, akademi, kommun/region och civilsamhälle.
  • Ett gott kommunalt utvecklingsarbete bör enligt kriterierna innefatta bland annat initiativrikedom, nytänkande, god samarbetsförmåga, pragmatism, förmåga att utveckla i riktning mot vision/mål, omvärldsorienterat och kommunikativt.
  • En nytänkande kommun är enligt kriterierna en kommun som speglas av kreativitet, kan bryta mönster, vågar, samarbetar med både nya aktörer och i nya former, är öppen, framtidsorienterad, lyhörd och verkar i riktning mot uppsatta visioner.