Svårare att hantera kontanter

Kontantanvändningen minskar snabbt i Sverige och var 1,2 procent av BNP i mars 2018, det är den lägsta andelen bland alla jämförbara länder. Det framgår i ett delbetänkande av Riksbankskommittén som överlämnades till regeringen i juni i år. Andelen kontanta betalningar i handeln har minskat från nära 40 procent 2010 till cirka 15 procent 2016. Antalet bankkontor med kontantservice har halverats på bara några år och allt fler näringsidkare tar inte längre emot kontanter.

Riksdagen har beslutat att alla i samhället ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser. I det ingår möjligheten att göra kontantuttag, betalningsförmedling och möjligheten för föreningar och företag att kunna deponera sina dagskassor. Ett av problemen som lyfts fram i delbetänkandet från Riksbankskommittén är att det blivit svårare för personer som använder kontanter, och det gör i högre utsträckning en del äldre, nyanlända och personer med vissa funktionsvariationer. Länsstyrelserna har regeringens uppdrag att bevaka hur de grundläggande betaltjänsterna och Länsstyrelsen i Dalarnas län har det nationella samordningsansvaret.

Ett annat problem som behandlas i delbetänkandet är att i glesbygdsområden är tillgången till kontanttjänster, sett till avstånd, redan betydligt sämre än i övriga landet och där finns störst risk för att kontanttransporter och kontanttjänster helt försvinner. Men betaltjänstproblematik finns även i tätorter. Länsstyrelser kan ge stöd till betaltjänstombud, vilka ofta är lokala handlare där man kan betala räkningar, ta ut pengar eller lämna dagskassor, på de orter där marknaden inte tillgodoser behovet av betaltjänstlösningar.

– Idag ger vi stöd till betaltjänstombud på omkring 35 orter och både handlare och kunder är nöjda med tjänsterna. Men det är svårt för handlare att ta på sig att bli ett ombud, man vill inte agera bank med allt vad det innebär av mer kontanter att hantera, säger Johanna Jansson och Sara Ehrenberg, nationella samordnare för grundläggande betaltjänster vid Länsstyrelsen i Dalarnas län.

Digitala betalningslösningar räcker inte som lösning. De grupper i befolkningen som idag använder kontanter gör ofta det på grund av att de av olika anledningar inte vill eller kan använda digitala lösningar.

– För att alla ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster under de närmsta åren menar vi att det är viktigt att både möjliggöra för dem som vill använda kontanter och att öka den digitala delaktigheten, säger Johanna Jansson.

Det finns olika åsikter om hur grundläggande betaltjänster till alla praktiskt ska åstadkommas men basen i Riksbankskommitténs delbetänkande är att den tekniska utvecklingen inom betaltjänstområdet bör främjas samtidigt som den befintliga infrastrukturen för kontanttjänster värnas. Fram till dess att det finns tekniska lösningar som möjliggör för alla att utföra betalningar bör kontanter finnas tillgängliga och vara gångbara som betalningsmedel.

Svenska Bankföreningen motsätter sig förslaget från Riksbankskommittén om att några få banker ska vara ansvariga för att tillhandahålla kontanttjänster i hela landet.

– Förslaget kan strida mot EU-rätten och är därmed olagligt. Det är en bedömning vi har gjort baserat på ett rättsutlåtande av Ulf Bernitz, professor i europeisk integrationsrätt vid Stockholms universitet. Enligt förslaget är det några få banker som ska tvingas ta ansvaret för att tillhandahålla kontanter, vilket innebär en otillåten särbehandling enligt EU:s statsstödsregler, säger Hans Lindberg, vd på Bankföreningen i ett pressmeddelande.

Bankföreningen anser att Riksbankens ansvar för kontantförsörjningen även måste klargöras och preciseras. Därför bör en eventuell fortsatt beredning av förslaget sättas i vänteläge till dess att huvudbetänkandet har presenterats, så att frågan hanteras i rätt ordning.

Här finns delbetänkandet från Riksbankskommittén.

Den 30 november presenterar den nationella samordnaren för grundläggande betaltjänster en rapport för näringsdepartementet.

 

AKTUELLT

Många flyttar från Stockholm

Stockholmsregionen visade ett svagt negativt inrikes flyttnetto (inrikes inflyttade minus inrikes utflyttade) under 2018. Trots detta växte Stockholmsregionen med cirka 36 000 invånare 2018, inflyttning från utlandet är stor och det föds betydligt fler än det avlider. Detta framkommer i …

Arenan erbjuder stöd för stärkt lokal och regional samverkansförmåga

Vill ni underlätta samverkan? Vi kommer gärna och håller föredrag och workshop i er kommun, region eller i ert företag. Insatsen kan vara generell eller utgå från ett specifikt samverkansprojekt. Det är många led som ska fungera när man samverkar – från beställning till genomförande. …

Se webbsändning om Samverkan i efterhand

Missade du Arena för Tillväxt kunskapsdag om Samverkan som gör skillnad ? Nu finns den textad och upplagd på Youtube. Den kostar lika mycket som när vi sände den live, 700 kr exkl moms. Det går bra att titta flera tillsammans och flera gånger. Du anmäler dig genom att e-posta …

Ny medarbetare på Arenan!

I januari började Elsa Nilsson hos oss för ett halvårs praktik. Praktikperioden är en förberedelse till yrkeslivet, men också en möjlighet att prova arbetsuppgifter som man kanske inte brukar börja sin karriär med. Vad var det som lockade med praktiken? Bland alla beskrivningar av praktikplatser …

Samverkan som gör skillnad – en ny bok från Arenan

30 januari släppte Arena för Tillväxt boken Samverkan som gör skillnad . Anette Jansson, det är du som skrivit boken, och du har lång egen erfarenhet av att genomföra stora förändringar genom samverkan – vilka nya insikter har du fått när du skrivit boken? - Jag vet att många tycker …

Anna's julkrönika

Så börjar det bli dags att lägga Arenans 18e år till handlingarna. Ett år där vi avslutat våra två-åriga lärandenätverk; Större städers arbete med strategiska näringslivs- och utvecklingsfrågor samt Strategiskt utvecklingsarbete i kommuner med minskande befolkning. Båda har varit mycket …

E-handeln ökar mest

Årets sista Omvärldsfakta visar att detaljhandeln i Sverige omsatte 767 miljarder kronor under 2017, en ökning med 2,1 procent jämfört med 2016. Jämfört med övriga EU-länder så har omsättningen inom detaljhandeln i Sverige 2017 utvecklats svagare än genomsnittet. År 2007 utgjorde e-handeln tre …