Svårare att hantera kontanter

Kontantanvändningen minskar snabbt i Sverige och var 1,2 procent av BNP i mars 2018, det är den lägsta andelen bland alla jämförbara länder. Det framgår i ett delbetänkande av Riksbankskommittén som överlämnades till regeringen i juni i år. Andelen kontanta betalningar i handeln har minskat från nära 40 procent 2010 till cirka 15 procent 2016. Antalet bankkontor med kontantservice har halverats på bara några år och allt fler näringsidkare tar inte längre emot kontanter.

Riksdagen har beslutat att alla i samhället ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser. I det ingår möjligheten att göra kontantuttag, betalningsförmedling och möjligheten för föreningar och företag att kunna deponera sina dagskassor. Ett av problemen som lyfts fram i delbetänkandet från Riksbankskommittén är att det blivit svårare för personer som använder kontanter, och det gör i högre utsträckning en del äldre, nyanlända och personer med vissa funktionsvariationer. Länsstyrelserna har regeringens uppdrag att bevaka hur de grundläggande betaltjänsterna och Länsstyrelsen i Dalarnas län har det nationella samordningsansvaret.

Ett annat problem som behandlas i delbetänkandet är att i glesbygdsområden är tillgången till kontanttjänster, sett till avstånd, redan betydligt sämre än i övriga landet och där finns störst risk för att kontanttransporter och kontanttjänster helt försvinner. Men betaltjänstproblematik finns även i tätorter. Länsstyrelser kan ge stöd till betaltjänstombud, vilka ofta är lokala handlare där man kan betala räkningar, ta ut pengar eller lämna dagskassor, på de orter där marknaden inte tillgodoser behovet av betaltjänstlösningar.

– Idag ger vi stöd till betaltjänstombud på omkring 35 orter och både handlare och kunder är nöjda med tjänsterna. Men det är svårt för handlare att ta på sig att bli ett ombud, man vill inte agera bank med allt vad det innebär av mer kontanter att hantera, säger Johanna Jansson och Sara Ehrenberg, nationella samordnare för grundläggande betaltjänster vid Länsstyrelsen i Dalarnas län.

Digitala betalningslösningar räcker inte som lösning. De grupper i befolkningen som idag använder kontanter gör ofta det på grund av att de av olika anledningar inte vill eller kan använda digitala lösningar.

– För att alla ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster under de närmsta åren menar vi att det är viktigt att både möjliggöra för dem som vill använda kontanter och att öka den digitala delaktigheten, säger Johanna Jansson.

Det finns olika åsikter om hur grundläggande betaltjänster till alla praktiskt ska åstadkommas men basen i Riksbankskommitténs delbetänkande är att den tekniska utvecklingen inom betaltjänstområdet bör främjas samtidigt som den befintliga infrastrukturen för kontanttjänster värnas. Fram till dess att det finns tekniska lösningar som möjliggör för alla att utföra betalningar bör kontanter finnas tillgängliga och vara gångbara som betalningsmedel.

Svenska Bankföreningen motsätter sig förslaget från Riksbankskommittén om att några få banker ska vara ansvariga för att tillhandahålla kontanttjänster i hela landet.

– Förslaget kan strida mot EU-rätten och är därmed olagligt. Det är en bedömning vi har gjort baserat på ett rättsutlåtande av Ulf Bernitz, professor i europeisk integrationsrätt vid Stockholms universitet. Enligt förslaget är det några få banker som ska tvingas ta ansvaret för att tillhandahålla kontanter, vilket innebär en otillåten särbehandling enligt EU:s statsstödsregler, säger Hans Lindberg, vd på Bankföreningen i ett pressmeddelande.

Bankföreningen anser att Riksbankens ansvar för kontantförsörjningen även måste klargöras och preciseras. Därför bör en eventuell fortsatt beredning av förslaget sättas i vänteläge till dess att huvudbetänkandet har presenterats, så att frågan hanteras i rätt ordning.

Här finns delbetänkandet från Riksbankskommittén.

Den 30 november presenterar den nationella samordnaren för grundläggande betaltjänster en rapport för näringsdepartementet.

 

AKTUELLT

180 kommuner har använt Arenans tjänster

Arena för Tillväxt har gjort insatser i form av föreläsningar, processledning, rådgivning och annat i cirka 180 kommuner. – Ofta är det en kommun, region eller någon från näringslivet som kontaktar Arenan kring en lokal/regional fråga, utmaning eller möjlighet kopplat till tillväxt och …

Uppsala är Årets Tillväxtkommun 2018

Visionär samhällsplanering, tydligt politiskt ledarskap, nära medborgardialog och ett strategiskt och handlingsinriktat näringslivsarbete är starka argument i juryns motivering när nu Uppsala får priset som Årets tillväxtkommun 2018. För 21:a året i rad utser Arena för Tillväxt och …

Sveriges Nya Geografi 2018

Årets upplaga av Sveriges Nya Geografi har fokus på kommunernas omställningsförmåga i tider av strukturomvandling och urbanisering. – Globalisering, urbanisering och digitalisering påverkar och ställer krav på kommunernas omställningsförmåga. Det är viktigt att lokala strategier för stärkt …

Digitalisering – en kompetensresa för lokal och regional utveckling

Digitalisering påverkar hur vi organiserar oss – mellan det offentliga och privata, det påverkar affärsmodeller och hur välfärden utvecklas. Digitalisering påverkar grundläggande delar som tillväxt, hållbarhet, välfärd, jämlikhet och demokrati. Vi kommer att kunna göra helt nya …

Konferensen Växa eller krympa

Den 16-17 maj hölls Växa eller Krympa, en konferens i Luleå anordnad av Norrbottens Kommuner tillsammans med Arena för Tillväxt. 160 deltagare fick ta del av ett varierat innehåll: Välfärdens utmaningar och möjligheter där Vesna Jovic, vd på SKL, bland annat lyfte fram digitaliseringens alla …

Se Arena för Tillväxt förvalsseminarium: Stad och land - konkurrens eller samspel?

Nu finns Arena för Tillväxt förvalsseminarium om Stad och Land - Konkurrens eller samspel? som hölls den 3 maj att tillgå i följande  länk till film . Urbanisering behöver inte nödvändigtvis handla om att människor flyttar från landsbygd till städer. Det handlar också om hur …

Se Arena för Tillväxt förvalsseminarium om Oheliga allianser

Den 18 april anordnade Arena för Tillväxt förvalsseminariet Oheliga allianser – hur funkar det, vad har vi lärt oss och vad tror vi om det som komma skall? Seminariet finns att tillgå i efterföljande länk. Länk till film Johan Wänström presenterade resultat från SKL´s …