Entreprenörskap som sprider sig

Det finns en dynamik i framgångsrika entreprenörskapskulturer som gör att de sprider sig själva. Därför fortsätter platser och regioner med starka entreprenöriella traditioner att skapa fler nya företag än andra delar av landet. 


-Att entreprenörer till stor del skapar sina egna kulturer är ett utmärkt argument för att stärka incitamenten för entreprenörskap, såväl regionalt som nationellt, säger Johan P Larsson författare till boken ”Det smittsamma entreprenörskapet - Från bruksmentalitet till Gnosjöanda". Boken presenterasdes vid ett seminarium den 11 februari på Entreprenörskapsforum och följdes upp med ett panelsamtal kring lokala och regionala entreprenörskapskulturer.

 

Regionala skillnader i attityder kring företagande

Boken visar att det finns stora regionala skillnader i attityder kring företagande. De mönster som vi ser idag har historiska förklaringar. Traditionella bruksorter genererarar än idag betydligt färre nya företag per invånare än riksgenomsnittet. Dessa kommuner är även betydligt mer beroende av storföretag samtidigt som allmänhetens attityder gentemot företagande är bland de minst positiva i landet. Risken är att den typen av orter hamnar i en negativ spiral där lokal service till näringslivet försämras och därmed skapas än sämre förutsättningar för nya företag.


Boken konstaterar att entreprenörskapskulturer främst skapas genom möten mellan människor. Historien visar dock att framgångsrika entreprenörskulturer är mycket effektiva i att sprida sig själva om ramverket för entreprenörskap är tillåtande. Det går alltså att skapa förutsättningar för en egen ”Gnosjöanda”. För detta krävs ett medvetet arbete för att maximera sociala interaktioner mellan människor, åtgärder inom infrastruktur och stadsbyggnad. Men även en effektiv serviceverksamhet från kommunens sida.
-För kommuner långt från de stora stadskärnorna är det än viktigare med god lokal service, såsom tillstånd, tillsyn, bygglov, överklagandeärenden och så vidare eftersom det lokala näringslivet inte kan lita till en stor lokal marknad. Grus i det byråkratiska maskineriet drabbar således landsbygdskommuner extra hårt, säger Johan. 

Fler tips om hur regional entreprenörskapskultur byggs finns i boken ”Det smittsamma entreprenörskapet”, skriven av Johan P Larsson.

 

Nytt forskningsprojekt om entreprenörskap i Sveriges kommuner

Johan P Larsson är en av fyra forskare som medverkar i ett forskningsprojekt kring förnyelse och entreprenörskap i Sveriges kommuner, och hur kommuner arbetar för att främja tillväxt och utveckling. Forskningsprojektet är en samverkan mellan Arena för Tillväxt, KTH, Lunds universitet och Internationella Handelshögskolan i Jönköping och leds av Hans Westlund, professor vid KTH och IHH. Projektet löper över 3 år och kommer att resultera i ett antal skrifter och rapporter på temat, vilket Arena för Tillväxt löpande kommer att informera om, i första hand via vår webbplats.   

För mer info om forskningsprojektet, kontakta Katrien Vanhaverbeke

AKTUELLT

Vad betyder hållbarhet för lokal utveckling?

Tema för 2017 års upplaga av Sveriges Nya Geografi är  hållbarhet och dess betydelse för lokal och regional utveckling. Förutom några kartor som visar på grundläggande förutsättningar för hållbarheten i kommunerna speglar kartorna olika aspekter på ekonomisk, social och …

Var finns jobben och vem kan göra dem?

Arbetsförmedlingens prognos för 2017 och 2018 visar att den svenska arbetsmarknaden är mycket stark. Jobben blir fler för såväl inrikes som utrikes födda. De största sysselsättningsökningarna kommer att ske bland utrikes födda, åtta av tio jobb väntas gå till utrikes födda. Detta innebär att …

Fakta om bostadsbristen

Under 2016 färdigställdes 42 441 nya bostäder, vilket är det högsta antalet sedan 1992. Trots detta uppger närmare nio av tio kommuner att de har bostadsbrist. Arenans publikation Omvärldsfakta nr 2/2017 handlar om bostadsmarknaden. Bostadspriser och bolåneskulder fortsatte att öka under 2016, …

Friktion tar oss framåt – starkare kommuner med regional samverkan

Att samspelet mellan kommuner och regioner är komplext var tydligt på den kunskapsdag som Arena för Tillväxt arrangerade den 25 april. Rubriken var ”starkare kommuner med regional samverkan”. En fråga som kom upp var om bildandet av regionkommuner skapar nya behov av kommunförbund …

Turism – en basnäring med ambitioner

Turismen i Sverige omsätter 284 miljarder och dess exportvärde är nu lika stort som järn, stål och läkemedel tillsammans. Näringen ökar kraftigt och det kaxiga målet är att fördubbla omsättning och exportvärde till 2020. Vad krävs för att nå dit? För första gången har nu hela sex nationella och …

Vad har förorten och landsbygden gemensamt?

Det finns en ”magisk paradox” i Sverige – samhället präglas både av en tydlig individualism och av bred tillit. I europeisk jämförelse är vi mycket tillitsfulla. Det sa Lars Trägårdh, professor i historia och civilsamhällekunskap vid Ersta Sköndal Högskola när han inledde Arena …

271 av 290 kommuner ökade sin befolkning

Folkmängden i Sverige ökade med hela 144 000 under 2016. Det är den största ökningen någonsin mellan två enskilda år. Drygt 80 procent av folkökningen berodde på migrationsnettot och knappt 20 procent berodde på födelsenettot. Invandringen till Sverige är den huvudsakliga förklaringen till att …