Entreprenörskap som sprider sig

Det finns en dynamik i framgångsrika entreprenörskapskulturer som gör att de sprider sig själva. Därför fortsätter platser och regioner med starka entreprenöriella traditioner att skapa fler nya företag än andra delar av landet. 


-Att entreprenörer till stor del skapar sina egna kulturer är ett utmärkt argument för att stärka incitamenten för entreprenörskap, såväl regionalt som nationellt, säger Johan P Larsson författare till boken ”Det smittsamma entreprenörskapet - Från bruksmentalitet till Gnosjöanda". Boken presenterasdes vid ett seminarium den 11 februari på Entreprenörskapsforum och följdes upp med ett panelsamtal kring lokala och regionala entreprenörskapskulturer.

 

Regionala skillnader i attityder kring företagande

Boken visar att det finns stora regionala skillnader i attityder kring företagande. De mönster som vi ser idag har historiska förklaringar. Traditionella bruksorter genererarar än idag betydligt färre nya företag per invånare än riksgenomsnittet. Dessa kommuner är även betydligt mer beroende av storföretag samtidigt som allmänhetens attityder gentemot företagande är bland de minst positiva i landet. Risken är att den typen av orter hamnar i en negativ spiral där lokal service till näringslivet försämras och därmed skapas än sämre förutsättningar för nya företag.


Boken konstaterar att entreprenörskapskulturer främst skapas genom möten mellan människor. Historien visar dock att framgångsrika entreprenörskulturer är mycket effektiva i att sprida sig själva om ramverket för entreprenörskap är tillåtande. Det går alltså att skapa förutsättningar för en egen ”Gnosjöanda”. För detta krävs ett medvetet arbete för att maximera sociala interaktioner mellan människor, åtgärder inom infrastruktur och stadsbyggnad. Men även en effektiv serviceverksamhet från kommunens sida.
-För kommuner långt från de stora stadskärnorna är det än viktigare med god lokal service, såsom tillstånd, tillsyn, bygglov, överklagandeärenden och så vidare eftersom det lokala näringslivet inte kan lita till en stor lokal marknad. Grus i det byråkratiska maskineriet drabbar således landsbygdskommuner extra hårt, säger Johan. 

Fler tips om hur regional entreprenörskapskultur byggs finns i boken ”Det smittsamma entreprenörskapet”, skriven av Johan P Larsson.

 

Nytt forskningsprojekt om entreprenörskap i Sveriges kommuner

Johan P Larsson är en av fyra forskare som medverkar i ett forskningsprojekt kring förnyelse och entreprenörskap i Sveriges kommuner, och hur kommuner arbetar för att främja tillväxt och utveckling. Forskningsprojektet är en samverkan mellan Arena för Tillväxt, KTH, Lunds universitet och Internationella Handelshögskolan i Jönköping och leds av Hans Westlund, professor vid KTH och IHH. Projektet löper över 3 år och kommer att resultera i ett antal skrifter och rapporter på temat, vilket Arena för Tillväxt löpande kommer att informera om, i första hand via vår webbplats.   

För mer info om forskningsprojektet, kontakta Katrien Vanhaverbeke

AKTUELLT

Arenan söker ny verksamhetschef

Kanske är du, eller någon du känner, rätt person för att jobba med oss för utveckling i hela landet? Verksamhetschefen behöver ha ett genuint intresse för hållbar samhällsutveckling, vara målinriktad och analytisk och riktigt bra på att skapa relationer. Det är ett omväxlande och stimulerande …

Jokkmokk – bland de bästa i landet i mätning av nyföretagande

Jokkmokks kommun i Norrbottens län placerar sig på femte plats i landet när det gäller nyföretagande under 2016. Något som naturligtvis kommunstyrelsen ordförande, Robert Bernhardsson (s), tycker är glädjande. – Ser man det över en tioårsperiod så tror jag att vi legat bra till hela tiden, …

Prisutdelning i Älmhult

Lördagen den 14 oktober drog Arenan till Älmhult för att dela ut priset Årets Tillväxtkommun. Prisutdelningen skedde i samband med invigningen av handelsgatan Norra Esplanaden och senare samma dag var det också premiär för Kulturnatta i Älmhult. Trots ruskväder hade många Älmhultsbor tagit …

Älmhult är Årets tillväxtkommun

I Älmhult arbetar kommunen och näringslivet nära tillsammans för att nå tillväxt och hållbar utveckling. Ett strategiskt arbete som bland annat innehåller satsningar på byggande, centrumutveckling och platsvarumärke har stärkt Älmhults position som attraktiv boendekommun utanför de större …

Födelsedagsfirande för Sveriges Nya Geografi

I år är det 20:e året som Sveriges Nya Geografi publiceras. Måndagen den 28:e augusti firades detta med en jubileumseftermiddag. Den inleddes med en 20-årsexposé kring Sveriges Nya Geografi och därefter presenterades årets rapport som har fokus på hållbarhet. Ett panelsamtal hölls med Helén …

Vad betyder hållbarhet för lokal utveckling?

Tema för 2017 års upplaga av Sveriges Nya Geografi är  hållbarhet och dess betydelse för lokal och regional utveckling. Förutom några kartor som visar på grundläggande förutsättningar för hållbarheten i kommunerna speglar kartorna olika aspekter på ekonomisk, social och …

Var finns jobben och vem kan göra dem?

Arbetsförmedlingens prognos för 2017 och 2018 visar att den svenska arbetsmarknaden är mycket stark. Jobben blir fler för såväl inrikes som utrikes födda. De största sysselsättningsökningarna kommer att ske bland utrikes födda, åtta av tio jobb väntas gå till utrikes födda. Detta innebär att …